"Sveriges hopp och framtid"

I en affär på Dammfri.

Jag och Alfred i vagnen är på väg ut.

En äldre man (typ 70) kommer in i affären med en jämnårig dam och en annan dam som ser ut att vara typ hundra.

- "Vad bra att jag kom nu så att jag kan hjälpa dig ut ur affären", hojtar mannen till mig. "Vänta lite så ska bara morsan komma in också".

Den hundraåriga damen tar sig sakta men säkert in i affären medan jag försöker undvika att välta henne med vagnen.

- "Vad bra, tack", säger jag.

-"Så där ja", säger mannen högt, nöjd med att han kunde hålla dörren för mig. "Ta hand om ungen, det är Sveriges hopp och framtid du har där".

- "Jajemen", säger jag och kanar iväg i snömodden kämpandes med vagnen.

"Sveriges hopp och framtid" - det är inte dåliga saker som Alfred blir kallad.